En glatt viftande svans
Då jag i sommras inte hade valptankar över huvudtaget så har jag redan tagit ut all min semester och har tyvärr inte jätte mycket att ta nu när jag fick hem min prinsessa. Så efter 4dagar hemma så fick hon följa med på jobbet tillsammans med Aleya.
Det börjar med en bussresa in till Malmö. Till en början så tyckte hon det var jobbigt med alla nya intryck och gnällde lite. Men jag klappade henne och snart lade hon sig till rätta i min famn och somnade. Hon vaknade till då och då o gnällde två tre gånger för att sedan sova vidare.
Väl på jobbet så installerade jag Ginza o Aleya på mitt kontor, la fram lite leksaker, Ginzas filt och några tuggben. Ginza gick på upptäcksfärd och lade sig strax till ro på sin filt.
Det vill säga efter att hon flyttat den från ena långsidan av rummet till mitt i rummet! Center of attention ska det vara!!
När jag kände att allt var lungt så fick mina kolleger hälsa på henne en och en. Behöver jag säga att alla blev förälskade? :)
Flickorna låg fint o stilla på rummet och jag sprang in och ut ett par gånger utan att det var några problem. Dock stängde jag till dörren så inte Ginza skulle springa ut. Jag var inte borta mer än 4-5 minuter varje gång, men det värmde ändå en massa massa att de var så duktiga!
På lunchen fick Ginza sin mat och Aleya fick ett knäckebröd att tugga på. Sen belv det rastning! Detta hade jag fasat för lite... Där jag rastar på lunchen är bredvid en ganska stor väg som är väldigt hårt traffikerad... Men varför oroade jag mig?! Ginza spatserade fram där som om de var det mest självklara som helst! När allt var gjort gick vi in igen och jag fick äta min lunch!
Eftermiddagen susade förbi och flickorna låg mest och sov. När vi sen skulle hem så var första bussen fullproppad med folk så jag fick ha Aleya sittandes mellan mina fötter och Ginza i famnen. Vet inte hur många som ville klappa, men håller stenhårt på att på bussar hälsar vi INTE på någon! Blir lättast att ha det så för det finns de som inte gillar hundar och då ska de slippa att åtmindstonde mina hundar försöker hälsa på dem när de inte kan ta vägen någonstanns. Är man på en buss så är man...
På bussen som ledde hem så låg Ginza i mitt knä och Aleya bredvid mig och båda flickorna sov från början till slut! Ginza gav inte ifrån sig ett enda pip och hon satt inte ens upp utan lade sig direkt. När vi sen hoppat av så går vi över övergångsstället och där skulle Aleya kissa!?!? Fick dra henne i kopplet lite och när vi kommit över vägen så var det en lite gräsremsa en bit bort och där fick hon sen kissa. När vi kom till grönområdet vid oss så fick Ginza springa lös lite och busa. Hon håller sig fint vid mig och kallar jag på henne så kommer hon som skjuten ur en kanon! Och så tänker jag behålla det!! *jobba jobba jobba*
Tack, tack! Dina hundar är verkligen jättefina! Er blogg lägger vi direkt till på bloglovin' :)
Tack, spåret gick bra :) hon var duktig trots hund som skällde i bakgrunden och massa löv vid spåret :)
Vad duktig Ginza är, jag var också rädd att gå för fort fram eftersom Jaga är så cool, men jag tror man märker det och bara man tar allt i hundens takt så.
Tex så märkte jag första veckan att hon blev orolig om vi gick ut på framsidan (där är det en ganska stor bilväg) men inte på baksidan, så då höll vi oss på baksidan några veckor.
Sen testade jag igen och då var hon inte alls orolig och då tog jag det som att hon var mogen för att kunna klara av att vara där.
Man lär känna sin valp väldigt bra :)
Men jag vet en del som låter sin hund "vara fri" utan träning och sånt tills de blir 1-2 år, man får ju känna av vad som passar en själv :)
Tack så jättemycket! Kul att det går så bra med lilla Ginza :) Vad har du för planer i framtiden med henne?
