Cholmberg.se

Idag så har det varit en riktig hundtränings dag, och även om regnet har varit ett stående inslag under hela dagen så har jag strålat som en sol! Det är en sådan mäktig känsla när allt går bra, när man har kul med sin hund och man känner det där samspelet som bara fyller en med glädje!

Dagen började med ett spår på fältet nere vid havet. Peter fick gå ut det och han fick fria tyglar men förmaningen att det skulle vara lite näring i det då det blåste en massa (läs: kändes som halv storm), plus då den blåsten man ändå alltid har vid havet... Han gjorde en trappa på ca 300 meter och 3 "trappsteg". Hon tog tag i spåret fint men var lite yvig i början och följde med vinden de första 10 meterna innan jag stoppade upp henne, kortade linan och verkligen krävde att hon skulle gå i kärnan. Detta gjorde hon sen och tog tag riktigt fint och spårade säkert och metodiskt. De första två vinklarna var lite yviga och hon kollade av lite innan hon bestämde sig för vilket håll hon skulle gå, den tredje vinklen tog hon utan tvekan och vek inte av för en millimeter. Duktig flicka!!

Sen blev det lite lunch och värma sig i klubbstugan! Det var allt annat än skönt att gå ut ett spår och sen gå med i två spår till i den vinden o regnet!

Efter det blev det ett uppletande på 3 föremål. Innan så har vi kört i vallade korridorer och inte med någon vittring av någon annan. Denna gången fick vi en begagnad ruta där vi visste att det varit 2 hundar innan som kört uppletande, men vi körde på varianten "går det så går det" och det gick skit bra!! Hon plockade föremål 1 och 2 utan problem och sprang glatt in med dem till mig. Föremål tre hittade hon, tog det i munnen, började springa, fick det fel och tappade det. Från där jag stod såg jag att det flög en bra bit när hon tappade det, hon började genast leta, sökte sig bakåt där hon hittade det, jobbade sig framåt, letade bakåt, och tillslut fick hon fatt i vittringen och fick tag i föremålet och sprang glatt in med det till mig igen! Jag blev riktigt imponerad av hennes arbetsvilja och envishet!

 

Sen fick hon vila lite och Peter plockade ut sin vovve.

Sen var det återigen Ginzas tur att komma ut och denna gången var det skydd som stod på tapeten. Tanken var att vi skulle jobba lite på bitövningar och anskällningar. Hennes matte var en stor klant och glömde hennes kampdutt i bilen (och för lat för att hämta den) så jag fick jobba på med hennes vilja att göra mig glad, busa o leka hos mig, fast då utan någon kamp belöning. Var först inte helt säker på att jag skulle vara roligare än skyddskudden som Peter höll i, men efter lite bestämdhet i rösten och en påminnelse om vad jag vill när jag säger fot så gick hon fint hos mig och ignorerade allt annat. Jag började med Peter som figge och det gick super bra! Hon var på och höll sig väldigt focuserad, hade fina bett, bra släppande och hon var stolt som en tupp när hon fick sin kudde.

Efter lite input från Thomas så ändrade vi lite taktik, och sen fick Thomas figga till Ginza och Peter titta på. Det var första gången hon har fått gå på någon annan än Peter, men hon reagerade inte alls på det utan smällde i precis som vanligt och tyckte det var super kul!

Hon fick in i bilen och vila lite medans Peter tränade Erko igen och Frida tog ut Yänta och tränade lite. För skojskull tog jag sen ut Ginza en sista runda för att se vad hon skulle göra om hon fick en apportbock. Så jag busade lite först med den utan att hon fick tag i den, slängde ut den o släpte henne. Hon sprang snyggt ut och hämtade den och in till mig och busade. Så det kommer nog inte vara några bekymmer! Vi måste bara träna på att hålla fast saker samtidigt som man sitter... Det är hon urusel på. Så ja, det blir hårdträning på det nu!!

Men ja, rent spontant sådär.... Fan vad jag älskar min Malleplutt! <3